Distans
På en tonårings vis, har jag börjat hitta kända män att småförälska mej i. Det är en lagomt stor distans till Papa Dee, sångaren i Mustash eller vem det nu är som jag dreglar över för stunden. Det finns ingen risk att jag snärjer in mej i något slags känslomässigt ansträngande med dessa män, det finns ingen risk för hjärtesorg eller att själv krossa något hjärta. Det finns inga risker alls, vad jag kan se.
Jag börjar bli rädd att jag inte alls vet vem jag är. Att jag varken har kontroll över mina känslor eller mina...signaler, vibbar... eller bara helt enkelt att kopplingen mellan mina olika sidor glappar rejält.
Jag borde inte engagera mej i fler relationer, jag borde inte ligga med någon, jag borde hitta mej själv, en trygghet och ett lugn som säger att jag är bra som jag är, utan någon annans bekräftelse.
Och ändå så är det jag som vaxar och piffar och gör mej till, jag som flirtar, jag som har sex, jag som sitter vid webkameran sena nätter och suger i mej söta saker som t.ex. Shorty säger. Jag gör precis tvärtemot vad jag egentligen vet att jag borde. VARFÖR?
Varför är det så förbannat svårt att läka sej själv? Ibland undrar jag om jag kanske inte vill bli hel, att jag frivilligt försöker få mej själv att stanna i det här tillståndet av... vad det nu är...i stället för att bli den jag var menad att bli.
Det finns nån Toni Holgerssonlåt som handlar om det...ska leta fram den. Låttexter hör nära samman med bloggen. Men det visste du väl redan?
Jag börjar bli rädd att jag inte alls vet vem jag är. Att jag varken har kontroll över mina känslor eller mina...signaler, vibbar... eller bara helt enkelt att kopplingen mellan mina olika sidor glappar rejält.
Jag borde inte engagera mej i fler relationer, jag borde inte ligga med någon, jag borde hitta mej själv, en trygghet och ett lugn som säger att jag är bra som jag är, utan någon annans bekräftelse.
Och ändå så är det jag som vaxar och piffar och gör mej till, jag som flirtar, jag som har sex, jag som sitter vid webkameran sena nätter och suger i mej söta saker som t.ex. Shorty säger. Jag gör precis tvärtemot vad jag egentligen vet att jag borde. VARFÖR?
Varför är det så förbannat svårt att läka sej själv? Ibland undrar jag om jag kanske inte vill bli hel, att jag frivilligt försöker få mej själv att stanna i det här tillståndet av... vad det nu är...i stället för att bli den jag var menad att bli.
Det finns nån Toni Holgerssonlåt som handlar om det...ska leta fram den. Låttexter hör nära samman med bloggen. Men det visste du väl redan?
Kommentarer
Trackback